Vinterpromenad utanför dörren

Vinterpromenad utanför dörren

Jag har ju visat ett par tre bilder från promenaden härom dagen.
Det är vackert med all snö ute. Landskapen slätas ut lite och

det blir väldigt stilla och fridfullt. Snön dämpar buller och ljud

så dem inte hörs lika mycket, och därför är det väldigt rogivande

att promenera ute i snö. 

Jag tänkte att jag lika gärna kunde lägga

ut hela promenaden i ett inlägg. Det är den rundan jag och min

hund ofta går vid lunchtid. Vi har stora fina grönområden där vi bor,

bara ett stenkast från dörren vilket är idealiskt när man har hund.
Jag skulle inte vilja bo någon annanstans, för det betyder så mycket,

även för min egen skull, och området är lugnt och skönt!

Jag fascineras lika mycket varje vinter av att
trädens hängen sitter där redo, redan under
vinterperioden, för att på en gång slå ut
när värmen kommer. Det känns hoppfullt!

Dem små lärkkottarna är så söta där dem sitter
i klasar på trädet.

 

Den första "dalen" hon kan springa i är här, men planen är
ytterligare 4-5 ggr större än jag tagit med på bilden här.
Det finns också härliga stora kullar att springa upp och
 ner för när inte barnen är där och åker pulka.

Vänder man sig om så ser man stället därifrån vi börjar.
Det är en jättehög kulle med en massa trappsteg ända upp.
Den är brant så jag vill absolut inte gå där utan går runt
om istället, men Kajsa springer gärna där något varv ibland.

Kajsa älskar detta stället. Det är en stor "dal"
där hon kan springa runt riktigt mycket.

I själva verket är det två olika "dalar". Hon kan springa
från den ena till den andra. Hela området är eg en
frisbeebana, så ibland är spelare ute och kastar och
då får jag kolla extra noga så inte Kajsa hämtar deras
innan de hunnit se resultatet. Hon älskar att springa
efter allt som rör sig!

Det är så vackert när snön dignar på trädgrenarna.

Ett virr-varr av blad och hängen.

Till och med rufsigt gräs och lite smältvatten
kan se fint ut i vinterlandskapet.

Denna skogsslingan går neråt till en stor fotbollsplan.
Här är så vackert att gå och man ser långt ner
till planen därnere vid sidan av stigen.

Här finns det märkliga trädstammar.
Jag brukar kalla dem för militärträden,
för de har både färg och mönster som militärens
kamouflageutrustning. Kanhända är det en
sjukdom som orsakar denna märkliga bark?

Kajsa älskar förstås att springa ner för denna
slingriga stig som på sina håll är riktigt brant.

Men hon stannar snällt och ser så att matte hänger
med, vallhund som hon är i sina gener.

Det blev lite vattenfärgsstuk över denna bild så den
får hänga med här...

Snart är vi nere för backen/stigen, och Kajsa
har sprungit i förväg...

...och sitter där så sött och väntar och reser sig
förstås upp när matte kommer.

Vissna stjälkar och blommor är så vackra på vintern
när de dignar under lite snö.

Området vi kommit till nu är både frisbeeområde,
fotbollsplan och plan för amerikansk fotboll. Ett jättestort
vackert område.

Som ni ser är det ett väldigt naturskönt område.

Här stöter man ofta på andra hundägare och pratar

lite grand medan hundarna får tid att leka tillsammans.

Det är trevligt!

Planerar hon månne sitt nästa drag i buset med

den andra hunden? Kajsa brukar vara så nöjd när vi har varit

här och hon har fått leka och busa riktigt mycket. 

Speciellt om några av hennes hundkompisar varit där givetvis!

Nu önskar jag er alla en riktigt

avkopplande och skön helg!