Better late than never...En höstpromenad i Fredriksdals Trädgårdar, del 1.

Jag var lite besviken i år för att jag inte kunnat fotografera hösten så som jag hade velat. Jag har varit så dålig så det har varit ytterst lite jag har varit ute. Men det blev trots allt en dag, om än lite mulen, som jag tog min kamera och hundarna och körde till Fredriksdals Trädgårdar och Museer.

Där är vackert året om i princip och att bara promenera en liten bit där en dag när jag var lite piggare gjorde mycket. Dessutom gick jag åt ett håll jag inte varit i förut. Varför vet jag egentligen inte men det har bara inte blivit så. De vackra husen och djuren lockar mig ständigt. Det är så vackert där dem går och betar i hagarna och i husen kan man ta del utav konstutställningar och annat. Det är som att vandra i en gammal genuin stadsdel 100 år eller kanske mer tillbaka. Jag njuter av detaljerna, av dofterna, av arkitekturen, de genuina byggmaterialen de använde sig av förr. Allt designades och byggdes med en konstnärs blick.

Jag inser att senast jag var här var för över ett år sedan, på Rosdagarna i slutet på juni förra året. Nu har jag haft råd att skaffa kulturkortet och tänker bege mig dit och till Sofiero när jag har lite piggare dagar.
Denna rundan är från den 15 oktober, då fortfarande löven var kvar på träden. Innan stormen!
Jag delar upp bilderna i två inlägg då dem är väldigt många.  I den första delen visar jag bilder från  det att jag går in genom huvudingången, en mycket kort sväng inom en passage i rosenträdgården, och så vidare bort mot herrgården. Sedan vandrar jag vidare ner mot den medicinska trädgården.

Ett enkelt höstlöv är så fulländat i sin färg.

 Ett träd i rött lyser upp hela omgivningen.

 Här ser man in mot Fredriksdals område 

bakom häcken.

 Jag vänder mig om när jag går genom huvudingången
och njuter av den vackra stigen genom skogspartierna utanför.

 Här och var finns det lite rosor kvar som blommar.

 Här har rosorna vissnat till förmån för de vackra 

röda nyponen som nu ramar in portalen så vackert.

 Några röda rosor som fint smälter in med de rostiga 

rosställningarna och de gula träden i bakgrunden.

 Ett litet vitt flor av sirliga vita blommor finns också kvar.

 Herrgården syns endast till hälften i bakgrunden, 

för det jag vill belysa här är den kreativa dekorationen

längs med vägen upp mot herrgården.

 Jag log verkligen när jag såg dessa olika dekorationer.
Det behöver inte vara så svårt att dekorera

med sådant som inte vissnar i ett nafs.
Ett salladshuvud duger gott...

 ...eller en lysande orange pumpa också för den delen.

 Pumpa, äppel och squash.
Visst blir det ett dekorativt inslag

och en vacker ändknopp?

 Bakom herrgården ligger gamla boningshus

och lador och även här finns det fortfarande lite blommor

kvar som blomstrar i rabatterna.

 En vit höstanemon

 Dillkronor i nyanser av gult och lime.

 Frökapslar av någon växt. 

Även dessa kan vara väldigt dekorativa.
För den som någon gång har samlat in frön på sensommaren
så kan vippa på dem och höra fröna inuti.
Naturens egen lilla skallra.

 Fler dillkronor...

 ...och med några bönskidor på också.

 Bakom ett pilstaket träder en vacker skulptur fram.

 Kanske har ladyn varit ute och skördat i trädgården?
En druvklase har hon i alla fall plockat.

 Inte bara träden pryder med sina färger utan även

marken byter färg utav de vackra löven som faller ner.

 Ja denna vackra växt har jag tappat namnet på nu ;-)

Vackra skiftningar på löven

 Dem ligger nästan dekorativt utslängda på marken
och doften, ja den är ljuvlig. Jag får nästan lust att

bara slänga mig ner i lövprasslet och njuta!

 Här och var träder vissa löv fram mer än andra.

 Längs med stigen är där fortfarande lite solrosor som blommar.

 Dessa vackra små solar!

 Jag tycker nästan baksidan av denna skulptur
är vackrare än framsidan, då håret böljar så vackert

ner för hennes rygg, och över den tunna sommarklänningen under.

 En äppellund, vars doft får mig att stanna upp ett tag och njuta.

 Längs stigen står ett litet marknadsbord där man är

välkommen att handla en påse äpplen.

 Rönnbärsklasarna tycker jag varje år är så magnifika
där dem hänger och pryder.

 Trädgårdarna rensas och ställs i ordning inför vintervilan.

Trots att det är många olika träd och buskar här
så passar höstfärgerna så vackert ihop.
Rost, gult, rött, orange, brons, oliv.
En varm och mustig palett.

 En illustrativ kika-in-box och en skylt med 

matnyttig information, visar att här har vi ett bokträd.
Av dessa gör vi gärna möbler till våra hem och

illustrerade teckningar visar trädets frukter och löv.

 Färgsprakande cerislila buske, som jag tyvärr inte

vet vad det är för något. Det är placerat i den medicinska

trädgården dit vi nu har kommit. 

Den har uppenbarligen haft ett syfte i den gamla läkekonsten

och kanske även i vidskepelsen.

 Nätt tillstängt till en utav hagarna.

 Jag tror jag vågar mig på att gissa att detta är ett

insektshotell, av lyxvariant att döma, och för många

olika slags gäster.

 Ett litet lusthus skymtar jag längre bort mellan träden.
jag kommer instinktivt att tänka på Plupp och hatthuset.
Några av er har kanske läst den sagan.
Jag älskade den som liten.

 Se så vackra fröställningar i både ljus och mörk färg.
Att plocka in en kvist av en sådan här växt kan pryda

vackert och länge på ett bord eller i ett fönster.

 Detta är en blå ökenblomma.

 Överallt finns vackra dekorationer och trädgårdshus.

 Detta trädet är bara så vackert med sin fårade stam

och sina späda grenar med barr.

 En risig buske/växt kan vara mycket dekorativ om man

tittar lite närmre på den. Se bara så fint färgerna
accentuerar varandra.

 Blodrot tror jag bestämt att detta är.
Vajar fortfarande vackert med sina intensivt röda blommor
i den friska höstvinden.

Jag stod länge och tittade på detta magnifika
träd eller buske. Olika former och textur och med röda

färger som passar fint tillsammans. Om någon vet namnet
på denna så låt mig gärna veta det.

 Dem aprikosgula blommorna, eller vad det nu är,

liknar vid första anblicken blomkålsbuketter.

 Någon slags frukter måste detta vara. 

Dem liknar kastanjeträdets fruktkapslar.

En vit tobaksblomma lyser fint mot den blålila
växten under vars namn jag också glömt.
Jag är ledsen, minnet sviktar mycket numera

men vi överlever utan att veta också, eller hur? ;-)

Detta var första delen av bilderna från min höstpromenad 

på Fredriksdal.
Imorgon kommer del två, så häng kvar.
Väl mött då igen, här på min blogg!