Första utställningen för vår lilla collieflicka Kajsa!

Under ett par års tid har jag gått och funderat över om jag skulle ställa ut min vackra collieflicka Kajsa, 3 år.
Men alltid har det varit något som har kommit i vägen eller att det på andra vis inte blivit av.
Men när jag fick höra talas om att det skulle vara en inofficiell tävling i Höganäs så tyckte jag det

lät alldeles perfekt att börja med.

Då jag pga min sjukdom inte själv kan visa upp henne och springa runt med henne i ringen, så fick min
fina och goa vän Sara vara handler. Hon bor nästan granne med mig på området vi bor på, och hon har själv hundar och har ställt ut dessa och även andras hundar/rashundar. 

Hon är så fantastiskt kunnig och har en naturlig fallenhet för detta gebit, tycker jag.

Två veckor innan utställningen börjar så Kajsa fälla sin päls, och inte lite heller. På sidan var det vissa partier som nästan var helt avfällda. Tack och lov så har hon mycket päls, och både bröst, ben och hasor hade mycket hår kvar. Vi beslöt att hon skulle ställas i alla fall. Annars hade det nog aldrig blivit av.

Så i söndags den 15 juni, så var det dags, ute på Höganäs Brukshundsklubb.Kajsa själv får berätta lite till bilderna...

-Här är jag och Sara tillsammans med dem andra colliesen i gruppen! 

Nu gäller det!

 -Det gäller att sträcka på sig, ohh det här är såå roligt!

 -Sara säger till mig vad jag ska göra, så det gäller att vara uppmärksam!

 -Springa, och sträääcka ut benen...inte galoppera nej! Upps!

 -Mmmh, en massa gotter i handen hela tiden...det luktar gott med godis!

 Klämmas och kännas på av domaren....

 -Bättre att kolla på godiset än bekymra sig för vad domaren gör...

 Mmmmh, en liten godisbit var gott nu!! 

Börjar bli lite tröttsamt med allt kännande här och där!

 -Åhh det var så roligt att springa tillsammans med Sara!
Och flera gånger till och med!

 -Nu ska man visst vänta på något som domaren ska säga om mig!

 -Sara är så snäll! Henne gillar jag så mycket!!

 -Ja, okej! Så gör vi! Jag tror jag förstår vad du vill Sara!

 -Ja visst, jag är beredd!

-Ohh, va skoj, och nu skulle den andra hunden gå bredvid samtidigt som mig!

Det gick ju bra detta!

Jag kom 1:a  i min klass och fick HP och så blev jag 2:a i min ras bland tikarna.
Matte, husse och Sara är så stolta över mig!
Och en massa andra också ;-)

-Efter att matte, husse, Sara och hennes mamma Solveig hade fikat i gröngräset
så tog matte lite foton på Solveigs stilige hancollie Eros 4 år.
Ohh, va fin han är! Jag blir allt lite kär!
Titta här:

 Nya bekantskaper....
Marie Härdig med sina collietikar Scilla och Lexie!
Till vänster står Sara Lundgren med Eros (vart tog Solveig Lundgren vägen?; Eros matte)
Till höger står min älskade husse Tomas Wennerhult, jämte mig.

Den söta trefärgade collietjejen jämte mig var också med i min grupp och tävlade! 

Hon var 3 år hon med och i precis samma storlek som mig, men hon hade tävlat många gånger förut!

Eros till vänster tittar stolt på oss flickor, och ja, längst till höger sitter jag!
I mitten sitter Scilla och Lexie.
Jag tror jag gärna gör om detta! Så kul det är att titta på alla olika vovvar här!
Det låter som att Matte också har ändrat inställning till detta

och gärna gör om det!