DAGENS FOTO " Blomsterkonsert med de vackraste av dansöser"

DAGENS FOTO

 " Blomsterkonsert med de vackraste av dansöser"

***

Not. Ett ovanligt långt inlägg och med många blomsterbilder från min egen trädgård.


Nu är denna tiden här som jag längtat efter från det att blommorna försvann i höstas. Nu är tiden då allting blommar och är i högsäsong igen. Knoppar som jag sett svälla i ett par månader nu, och efter en dag med sol och skön värme, exploderar i en fantastisk blomsterkonsert. Allt kommer så plötsligt, att jag varje gång tänker "När hände detta?"
*

Jag slår mig till ro i solstolen, läser en trädgårdstidning, lyssnarpå kvittret av småfåglarna i mitt Blodplommonträd och surret av humlori Kantnepetan. I den skuggigare delen av trädgården porlar vattnet i den stora gamla zinkbaljan där tusentals vattendroppar faller mot vattenytan likt ett stjärnfall, från toppen av fontänen. 

 Kantnepetan älskas av både humlor och katter.

På bilden syns: 

Till vänster är en syren planterad som ska ge blålila blommor med vit kant. Bakom zinkbaljan har jag planterat fyra rotskott från ormbunkar jag nallati skogen. Till höger är en Funkia som hunnit växa sig riktigt stor på bara tre år. Framför zinkbaljan har jag planterat marktäckare som Myskmadra, med små vita blommor, samt Kaukasisk Förgätmigej. Den får till skillnad från vanlig Förgätmigej, väldigt stora och kraftiga blad (se de limegröna bladen under Funkian) som är mycket dekorativa men tar plats. På staketet blommar en rosa

Brudslöja.

Ormbunkarna älskar sin plats i halvskuggan och som fond bakom zinkbaljan med fontänen.Myskmadra med vita blommor längst fram i bild samt Blå Kaukasisk Förgätmigej.

Ormbunkarnas gracila och fjäderformade bladböjer sig prunkande och törstiga mot vattnet.

Dagliljans smala blad bildar en fluffig kuddebredvid, och Violrutan växer och växer upp mot skyarna.De vita löjtnanshjärtanen böjer sig kärleksfullt ner mot minstingarnaunder dem bla Veronika med blå blomsterspiror. Smultronblommorna leker i kanten av rabatten och tusenskönorna som har bjudits in, förbereder sig redan nu för nästa säsongs nummer. Ännu ingen blomstring eller dans men nästa år så är det deras tur

 

"Violruta´s" vackra blad och sirligt högt gräs på högerkanten.

"Violruta" är en mycket efterlängtad blomma jag äntligen har fått tag i. Köpt hos Flora Linnea i juni.

Den kan bli 2 meter hög så jag får se till att ha lite stöd för den. Så länge får en bambupinne duga. Snart slår knopparna ut.

Blå "Veronica" med raka stjälkar i buskigt växtsätt. Drivved från havet framför som dekoration.
 

Veronica med raka stabila blomsterax

 

Smultronblomma

 

Första lilla smultronet som vackert rodnar och mognar. Snart färdig att stoppas i munnen hos mig. 

Plötsligt har Funkian blivit många gånger större än den var bara för en vecka sedan och står nu och breder ut sig och knuffas med Syrénhortensian(bild kommer när den blommar) som också vill synas. Framför dem båda kommer den vinröda sirliga Astillben och pockar på uppmärksamhet och den Kaukasiska Förgätmigej och Mysmadranlämnar vidare pinnen i blomningsstafetten(se bild med dessa runt zinkbaljan ovan), till Prästkragar, och ståtliga och långa ljusblåRiddarsporrar bredvid. I bakgrunden klär den blå klematisens små blommor
en fondvägg tillsammans med Engelmannsvinet.

Vinröd Astillbe, planterad framför en Syrenhortensia

Prästkrage som ringlar sig in i Pionen för att få stöd för sina slingriga och tunna stjälkar. 

Ljusblå hög Riddarsporre ståtar bakom Pionen


Närbild på en enskild blomma hos Riddarsporren, som dessutom fått besök av två spindlar.

Småblommig blå Klematis fyller ut staketet/stängsel bakom Pionen och Riddarsporren.

   

Den slår ut som mörkblå och bleknar allteftersom till en ljus lavendelblå färg. Mycket vackert!

Den Kaukasiska Förgätmigején igen, myskmadra, samt Astillbens röda bladverk. Ljuslyktor inemellan för

stämningsfull effekt mörka sommarkvällar.

I bakgrunden en Tuvtåtel. De blå blommorna är en marktäckare  "Vintergröna", som dock inte har brett ut sig alls så frikostigt som Myskmadran. Drivved, emaljkanna, stenar i skål samt ljuslykta får pryda lite.

Här sticker Tuvtåteln sina gräsax över i en Höstsilverax "Pink Spike", planterad i juni. Bladverket är vackert blåmörkrött.

 

Ett vitt gammalt miniväxthus utan glas får i år härbärgera lite glaslyktor och snäck- och musselskal.

 

Engelmannsvinet trivs i hörnan av trädgården och på hösten ståtar den med ett illrött bladverk. 



 Alla är vända mot debutanten för i år, som för första gången ska delta i blomningen; den undersköna Sarah Bernhardt, Pionen som klär sig i rosa tyll och volanger på sin korta men vida kjol, och som nu ska dansa sin balett under några dagar. Uppmärksamheten är fäst på henne och luften dallrar av förväntan. Att det blir ett magnifikt nummer är det ingen som helst tvekan om. Hon är så gracil där hon böjer sig nedåt och nuddar gräset för att senare luta sig mot bladen som om hon iscensatte "den döende svanen". Alla håller andan. Vilket nummer hon kommer med!

För första gången sedan jag planterade min Pionbuske, så blommar den med stora överdådiga rosa blommor.
Liten knopp trycker sig tätt intill mamma Pion.

 Sprickfärdig knopp med putande mun ;-)

 Stora som fat och tunga är Pionblommorna. Säkert därför dem ger ett sånt magnifikt uttryck!

 

 En underbar sommarbukett av Pioner, Regnbågslupiner, Riddarsporre och Klematis. 

 Så tunga är Pionblommorna att de hänger ända nere vid gräset med sina huvuden.


Under den ungerska syrenen, som i år verkligen vuxit till sig extra mycket och nyligen ståtat med ljuslila blomsterklasar, ligger kissen i hennes skugga och sover på sin älsklingsplats. Han trivs så i hennes lugna sällskapHennes sköna skugga ger svalka och ro i värmen. Han är en liten trött och gammal man nu, men fortfarande med glimten i ögonen och öronen på skaft. Men han måste vila mycket nu för att orka med de yngre katternas ständiga utmaningar utanför staketet."Har jag själv varit så busig en gång", tänker han och kurar ihop sig med

en förnöjd suck.Ja nog har jag haft ett fint liv, och har ingenting att klaga på. Och så somnar han en liten stund under sin syren.


Vi fick syrénen som ett rotskott från ett par vänner och redan som liten planta (ca 70 cm hög) valde vår kisse platsen bakom den som sin favoritplats.

 

Den har fortsatt att vara hans favoritplats. Nu tre år senare är den över 2 m hög och hunden går gärna bort och hälsar på honom där.

Men ibland kan det vara lika skönt att kura ihop sig i tyget borta under parasollen. Tyget får tjäna som insynsskydd när man vill vara lite ifred på uteplatsen. 

Inomhus kan man vara sig helt själv och ligga precis hur man vill när man sover. Med alla tassarna i luften

om man så vill...

 Den sötaste och vackraste rödhåriga flicka ligger i gräset och vädrar med sin ypperliga nos, alla dofter som sveper runt i trädgården med vinden. En del går honbort till och luktar lite extra på och nafsar lite i bladen på. Busiga vackra och unga fröken Collie. Hon ligger och ler och 

kommer bort och pussar mig med jämna mellanrum. Jag kan inte slita blickenfrån henne. Hon är den underbaraste hund man kan ha!! Hennes glädje når inga gränser när någon av oss kommer hem. På uteplatsen ställer hon sig på bakbenen och med tassarna på staketet och tittar efter oss, och får sedan glädjefnatt när hon ser någon av oss. Tusen pussar och svansviftningar möts man med om man så bara varit hemifrån en kvart. Det är underbart att ha henne, liksom den äldre och distingerande kissensom muttrar och helst vill slippa alla hennes pussar och

kärleksförklaringar, även till honom. "Nåja, ingen att bry sig så väldigt mycket om egentligen. Ung och sprallig...det blir väl nåt av henne någon gång också. Tills dess är jag glad om hon lämnar mig i fred. Odrägliga hund!"  tänker han och bevärdigar henne knappt med en blick.

 

En riktig liten livsnjutare är hon, och sitter matte för länge vid datorn så går hon in och säger ifrån och drar med henne ut i trädgården.

Hennes olika blickar säger allt! Hon är så lätt att läsa av och lika lätt läser hon av mig.

Förbjudet område för hundtassar och annat!

Livslusten är stor och hon fyller mina dagar med sol, värme och hopp, när sjukdomarna känns som allra svårast.

 

Att rulla sig i nyklippt gräs är verkligen härligt, det doftar ju så gott!

Tittar nyfiket på vilka som går förbi och om husse eller matte är på ingång...


Jag bryr mig inte om den "däringa" hunden som alltid ska pussas! Här får jag i alla fall vara ifred!


Jag tittar bort på klätterrosorna som i år blommar ivrigare än jag någonsin sett dem blomstra. Cremevita, cerisa, mörkcerisa rosor klättrar och breder ut sig över staketet, ivrigt samspråkande. Lilla silverrosa "New Dawn" gör sitt allra bästa, men kommer inte riktigt till sin rätt detta året heller liksom föregående säsonger. Hon tycks inte trivas i de andra mer dominanta rosornas sällskap. Jag tror jag ska flytta henne till ett lugnare sällskap efter blomningen. Kanske skulle hon trivas bättre tillsammans med den långsamma och försiktigare Kaprifolen som även hon tar lite tid på sig. Varför stressa när man kan ta det lugnt? Jag bestämmer ändå själv när jag vill blomma är hennes filosofi!

"New Dawn", silverrosa. En av de bästa och mest kända klätterrosorna genom tiderna. Den har utsökta silverrosa blommor och en fin medelstark apelsin- och citrondoft. Friskt grönt och glansigt bladverk. 

Namnet "New Dawn" betyder 'ny gryning' på engelska. New Dawn är skuggtålig och kan odlas vid norrväggar.

"New Dawn", silverrosa.


"New Dawn", silverrosa.
  
"New Dawn", silverrosa i kvällssol.




"New Dawn", silverrosa.



Vildkaprifol, cremevit. Den ville sig inte riktigt när jag hade planterat revorna så jag klippte ner den, och då kom det fram ett par nya stjälkar, som emellertid vissnade igen då hösten kom. Nu på våren har den inte velat komma igång. Jag har gett ny jord, gödning och mycket vatten, och så plötsligt i mitten på Juni så kom det upp två små stjälkar igen. Den växer försiktigt och får omhuldas lite extra så ska det nog bli en fin vildkaprifol
vart efter det lider.

"Laguna", mörkrosa. Klätterros med mycket vackra fyllda starkrosa/magentafärgade blommor i klasar. Buskigt växtsätt med vackert friskt mörkgrönt och glänsande bladverk. Laguna är den rosen i min trädgård som växer starkast , brer ut sig mest samt blommar alldeles överdådigt. Remonterande. Svag till medelstark doft.
Alla mina rosor i trädgården är inhandlade hos "Flora Linnea", Helsingborg.

"Laguna", magentafärgad.

"Laguna", magentafärgad



"Ilse Krohn Superior", vit/gräddvit. En elegant klättrare med stora, fyllda och stjärnformade blommor. Kronbladen är crèmevita på utsidan och siennabruna på insidan. Mutant av 'Ilse Krohn'. Fruktig medelstark doft.


"Ilse Krohn Superior", vit/gräddvit.

"Parade", karminrosa. En riktig 'parad' ros med högbyggda, fyllda och nickande karminrosa blommor med brungula knappar. Medelstark fruktig doft.

Ett svep med ögonen över trädgården, och de blå Veronikorna lyser liggandes med sina klara blåa färger i blomsteraxen. Jättedaggkåpan blomstrar i enorma limegröna skyar som 

accentueras av silverdroppar på stora mörka blad. Vid sidan av henne förbereder sig Höstfloxen och Kärleksörten för sina nummer lite längre fram på sommaren (bilder kommer då).Linet växer och gungar med vinden där de står, stiliga och långa och som snart ska blomstra med vackraste renaste och finstämda blå nyans. Då lägger jag in en bild på dessa

 
 Denna "Veronika" har inga raka stabila stjälkar utan växer rangligt och liggande, och med ett fluffigare blomsterax. Färgen är som på denna bilden; lilablå. En mycket vacker och behaglig färg och en riktigt söt blomma.
 
 "Veronika" tillsammans med smultronblomma.

 

 Här får "Veronikan" luta sig mot det lilla soluret för att få stöd.
 
 "Veronika"lutar sig mot solurets ena arm.

 
"Jättedaggkåpa" med ett stort flor av limegröngula blommor.

"Jättedaggkåpa" I botten på bladen samlas ofta vattendroppar som ligger kvar och gnistrar i solen.

"Jättedaggkåpa"






Nykomlingarna under trädet håller ihop. Den spanska rosa nävan trivs vid fötterna på den klängande klematisen som ringlar sig uppåt i trädet och senare kommer lysa upp mellan trädets mörkröda löv med sina mängder av små och doftande vita blommor. Lavendeln faller in i rytmen och gunget i blomstersymfonin och börjar visa färg och doft lika ljuvlig som den sommarblå himlen ovanför. I nästa nummer är det dags för Lavender Cote att komma in bakom Lavendeln med svepande små glada rosa rosor.Tänk vad de alltid livar upp så fort de kommer in.

"Spansk näva" med rosa blommor skyddar klematisens fötter mot solen.

  
"Spansk näva"

 

 Vit småblommig vit klematis "Summer Snow" med doftande blommor ringlar sig gärna upp i ett träd och pryder. Blodplommonträdet med sina mörkröda löv får snart lysande små stjärnor hos sig.

Lavendel "Hidcote Blue"

Lavendel "Hidcote Blue" .Varför jag tagit med denna bilden är för att jag förvånades över dess växtsätt. Ser ni de små blomkronorna som sticker fram ur bladvecken längre ner på stjälken på Lavendelblomman. Har aldrig tänkt på det förut förrän jag såg det på bilden jag fotat. Varför gör den så egentligen????

Lavendel "Hidcote Blue" i gyllene kvällssol.

Den lilla lilla början för "Lavender Cover" . En småblommande rosa rosbuske som passar så vackert tillsammans med lavendeln. På bilden en några millimeter stor rosenknopp på gång...

 

Den jättesöta småblommiga buskrosen "Lavender Cover" är en vacker fond bakom den blå lavendeln. Här har en enda blomma visat sig nu. Buskarna har misshandlats av hunden, så de växer dåligt i år efter att ha blivit söndergnagda. Två nya plantor har planterats men är ännu under jord då okuleringsstället ska vara 10 cm under marken, men snart lär dem väl växa upp och bli synliga tänker jag.


Mycket skulle kunna sägas, men allt bör inte sägas för att inte ta död på den förtrollande stämning som alltid finns i blomsterträdgården så här års. Alla nummer skall inte avslöjas, men det blir fler dansare än någonsin i år och med nya vackra klänningar att visa upp och bedövande ljuvliga dofter. Jag längtar efter att få se och uppleva varenda nummer av dessa föreställningar i sommar. Jag sitter på första parkett, och ska bjuda in några av dansöserna

att pryda vid mitt bord inemellan. Rosenskära, luktärter, lavendel och jättedaggkåpan om hon 

fortfarande är kvar där. Dem brukar sällskapa fint tillsammans.

Dessutom har jag frösått lite olika sommarblommor. En återkommande favorit är Rosenskäran, som man bara inte kan misslyckas med. I år kommer till och med rosenskäror på den plats jag sådde dem på i fjol, så det måste vara blomsterfrön som legat kvar i marken som börjat gro där i år också. Dem plockar jag verkligen inte bort. Det får gärna vara lite vilt och rufsigt i min
lilla romantiska trädgård som sig bör.

 

Fullt av lyktor i rabatter, i trädet och på krokar har jag så vi får det stämningsfullt mörka sommarkvällar.

 En kul loppisgrej. Detta är tydligen en gammal regnmätare, Det är åtta stycken små hinkar som hänger lodrätt ner från varandra. Hur mätningen gjordes har jag aning aning om men ska försöka luska och se om jag kan komma fram till något. Hade varit väldigt roligt att veta.

 Älskade Lobelia! Jag har alltid gillat denna intensiva blå färg på lobelian. Pappa planterade alltid dessa tillsammans med Petunior i balkonglådorna när vi var små. Då var det på något vis sommar!

 

 Det ser verkligen ut som en dansare i en riktigt vid kjol och med vita händerna på midjan/höften.

 Sommarblommor i amplar har jag givetvis också. Här två Verbenor i cerise och blålila samt en vit Snötörel vars blommor nästan ser ut som små vita riskorn. Jättesöt i samplantering och blommar fint hela sommaren. Hade en förra året också.

Blålila "Verbena"

 Blålila "Verbena" 

 Snötörel i makrobild

Jättesöt tillsammans med de flesta blommor och hos mig tillsammans med Verbenorna.

"Rosenskära" som snart slår ut.

 "Rosenskära" som håller på att slå ut. En tacksammare sommarblomma får man leta efter. Den blommar rikligt och det blir sött i vilken bukett som helst att klippa av några Rosenskäror att sticka in. Även bara till en grön gren.

Pelargoner hör naturligtvis till en sommarträdgård. Ett par stycken i rosa och vit pryder fint i aluminiumkrukor

Detta är min hemlighetsfulla trädgård, där nya dansörer tillkommer varje år och där allting får vara precis så romantiskt, busigt och avkopplande som det är när dessa möts. Det är här jag hör hemma. Jag är i staben som jobbar bakom scen, men som känner aktörerna bättre än någon annan. Vänskapen fördjupas för varje år och jag gör mitt yttersta för att bereda plats åt de vackra dansarna  och för att de ska trivas här. De uppträder endast för dem som verkligen vill se dem. Dem lockar på uppmärksamhet med sina egna speciella dofter. Resten är upp till människobarnen vad de vill prioritera att se och höra. Ibland måste de mogna lite för att uppskatta deras skönhet, men dem kan vänta...Allting har sin tid.

Ha en riktigt fortsatt skön sommar!!!